Marie Antoinette

Tanken var en svag doft av polkagris, en underbar Nansoklänning och ett par nya fab stövlar. Sonen kräktes dock på min klänning och stövlarna var för små, men en svag pepparmintsdoft blev det i alla fall.
Marie Antoinette är ett fantastiskt skådespel! Coppola är makalös på att iscensätta ett skeende och att fånga en stämning. Tonårsflickan som kastas in i ett dekadent hovliv där hon förväntas uppfylla en roll, men tvingas brottas med allmänna känslor av utanförskap och att vara oälskad. Scenografin är fantastisk och ögat njuter av den perfekta ytan. Dramatiken, dynamiken och flödet i historien lyser egentligen med sin frånvaro, men filmen lyckas ändå att stanna kvar i medvetandet som ett konstverk. Makalösa iscensättningar staplas på varandra som ett glimrande pärlband. Det är vackert, naivt och fullständigt underbart! Det är överdådiga kostymer, skofrossa, bakverk som inte är av denna värld men det som jag just nu har på näthinnan är den lille kronprinsens förtvivlande skrik när folkmassorna stormar Versailles. Missa inte denna film! - Mamma W



