Politiker vi minns: Alva Myrdal
Alva Myrdal är känd som svensk socialdemokratisk politiker, diplomat, riksdagsledamot, statsråd samt mottagare av Nobels fredspris (1982). Hon var även gift med Gunnar Myrdal. Tillsammans skrev de boken "Kris i befolkningsfrågan". Här kan vi läsa om de första trevande försöken att institutionalisera familjen och flytta barnen från hemmet och modern, till kommunal dagverksamhet.
Hon såg inga som helst fördelar i den traditionella familjekonstellationen, utan barnen skulle fostras kollektivt. Alva förespråkade även barnflickor som ett bra alternativ till modern. Grundtanken hos, framförallt Alva var att båda föräldrarna skulle arbeta utanför hemmet och att patriarkatet måste krossas. Kvinna och man skulle till varje pris stöpas i en och samma form. Allt detta för att medelklassen skulle ha råd att skaffa fler barn. Sverige hotades vid den här tiden av befolkningsminskning, och detta var Alvas lösning på problemet.
Kritikerna däremot menade att paret Myrdals enda mål var att leda in kommande generationer i strikt socialdemokratiskt tänkande.
Dagens familjepolitiska debatt hänvisar fortfarande till Alva Myrdals tankar från 1930-talet, nedpräntade tankar som lade grunden till vår generations (i mångas ögon) ofria familjesituation. Nämligen; båda föräldrarna skall arbeta heltid och barnen skall skolas in på förskolan från ett års (helst) ålder. Allt annat är avvikande och stör, inte bara grannar och bekanta, utan även svenska folkets jämställdhetssträvan och den allmänna ordningen.
I Jan Myrdals bok; Barndom kan man läsa om paret Myrdals äldste sons uppväxt med två lika upptagna föräldrar som lade ner större engagemang i sina arbeten än på sina barn. Barnen som de lät kollektivet uppfostra enligt egen framgångsrik (?) modell. - Mamma C
Vad är optimal familjepolitik för Er?
Ujj, jag är allergisk mot allt för kollektivistiskt tänkande… Men det hade säkert ett ändamålsenligt syfte då det begav sig. Men nu när vi har det bättre ställt behövs kanske inte denna ideologi lika mycket. Men det är himla nyttigt att fundera över hur våra tankar ser ut idag och varför… Tack för bra inlägg!
Comment by Elena — 12 September 2006 @ 17:23
*skratt*
Jag bor faktiskt i det hus som hon och hennes man bodde i och var med och planerade. I detta hus fanns; gemensam restaurang och matsal, dagis, städerskor och tvätterskor på varje plan, mathiss från restaurangen, allt för att den yrkesarbetande kvinnan skulle slippa göra hushållsysslor. Fungerade inte i praktiken (såklart), eftersom bara riktigt välbärgade hade råd med sådan lyx.
Dock ett underbart hus idag. Och mathissarna ner till restaurangen fungerar fortfarande.
Comment by Anna St — 12 September 2006 @ 17:39
Elena: Jag tror också det, det var som om jag förstod (men jag säger inte håller med!) lite bättre om hur samhället ser ut när jag började intressera mig för Alva.
Anna St: Vad häftigt det låter att bo i Alvas gamla hus! Men det är väl som du säger, just den tanken kanske var god, men kan knappast ha funkat i det stora hela. Större delen av befolkningen var väl arbetarklass (då i ordets rätta bemärkelse) och kan inte haft råd med dessa finesser.
Comment by MammaC — 12 September 2006 @ 20:59
Åh, läs Yvonne Hirdmans nyutkomna biografi: Det tänkande hjärtat. Boken om Alva Myrdal. Underbar!
Angående familjepolitik (lite snabbt) tycker jag att jämställdhet är oerhört viktigt, men för den sakens skull behöver män och kvinnor inte stöpas i samma form. Förresten gick jag på dagis i Myrdalshuset.
Comment by Lo — 13 September 2006 @ 7:33
Men på vilket sätt är dagens situation med jämställdhet på agendan mer ofri än dåtidens hemmafrutillvaro? Säg den hemmafru som var fri att välja sin tillvaro? Känns som vi idag har glömt VARFÖR kvinnor ville få chansen att komma ut på arbetsmarknaden.
Comment by Moderna — 13 September 2006 @ 15:13
Lo: Tack för boktipset, skall definitivt införskaffas! Otroligt, en till med Myrdal-anknytning! Håller med dig, jämställdhet är oerhört viktigt men något som måste kunna lösas i den egna familjen och kanske inte av utomstående i första hand.
Moderna: Alva Myrdals tankar kring kvinnan i arbetslivet var inte för att göra kvinnan i sig en tjänst, utan för att lösa krisen i befolkningsfrågan. Båda parter måste ut och jobba för att kunna ha råd med att skaffa fler barn till samhället. Hon var en duktig och drivande politiker, villig att ställa upp för socialdemokratin och Sverige, inte för att göra okända kvinnor en tjänst….så uppfattar jag det lilla jag läst av/med henne. Dagens jämställdhet tycker jag är ofri såtillvida att vi har inget val! Väljer man att stanna hemma med barnen lite för länge, eller ve och fasa bli hemmafru så faller man mellan alla stolar, och uppfattas dessutom som ett ufo mer eller mindre. Det finns inget val: kommunal barnomsorg eller stanna hemma om du vill.
Comment by MammaC — 13 September 2006 @ 20:34
Men det jag undrar är inte vad som drev Alva Myrdal, utan vad som var friare i den tillvaro som fanns innan kvinnorna (officiellt) tog klivet ut i arbetslivet. Är frihet att alla slags val ska finansieras av staten? Det finns ingen som hindrar dig från att vara hemmafru tills barnen flyttar hemifrån, men du får hitta sätt att finansiera det själv. Om det är definitionen på att inskränka familjernas frihet så tycker jag vi har en konstig definition av valfrihet och tvång.
Comment by Moderna — 14 September 2006 @ 10:12
Att kvinnorna tog steget ut i arbetslivet i sig var det inget fel med, det hade vi gjort förr eller senare ändå. Ofriheten som jag ser det beror på att vi är fångade i regler och bestämmelser (från Alvas tid) hur vi skall agera som förälder; dvs vi skall ut och jobba helst när barnet når ett års ålder. Erbjudande om förskola, maxtaxa (och nu även förslag om “gratis” förskola) kan vi ju inte tacka nej till. Eller hur! Vad jag menar är att det finns bara ett val och det är ut och jobba + barnen på dagis. Väljer du att vårda barnen i hemmet och bli hemmafru eller bara stanna hemma lite extra länge finns egentligen inget alternativ för dig, eftersom det “arbetet” inte räknas. Jag menar inte att friheten skall finansieras av staten, man skall alltså absolut inte lyfta lön om man väljer att vara hemma. Nej, det finns ingen som hindrar dig att vara hemma, men som sagt det underlättas inte på något sätt heller.
Comment by MammaC — 14 September 2006 @ 12:07
En sak är ju klar:detta ämne engagerar!intealls förvånande egentligen.Det handlar ju om det viktigaste vi tagit på oss:omsorgen om våra barn.Säkert en viktig sak för dagens unga pappor och mammor att diskutera med erfarna mammorna C&W
Comment by Boel K.ullenberg — 28 September 2006 @ 16:43